Seriöst så håller jag på att bli tokig eller något. Tänker på min älskling typ 24/7 och det går inte riktigt ihop med studierna..det är svårt att orka med heltidsstudier när man mår skit! igår funderade jag seriöst på att ta paus från studierna, men jag vet att då skulle mina föräldrar bli typ tokiga eftersom de är rädda att jag då aldrig avslutar det jag påbörjat! det jag verkligen skulle vilja göra är att åka till Norge och jobba där hjärtat jobbar, men jag vet inte. har funderat på att gå till en kurator och snacka av mig lite och kanske komma över min separationsångest :/

aja får nog fundera lite till på detta!